Transa din djävul!

transa?

Ett par bekanta till mig fick barn för några år sen. Stolta föräldrar. Barnvagnspromenader. Som dock blev ganska besvärliga. Många människor klarar ju inte av att gå förbi en barnvagn utan att köra ner ansiktet och säga “goosigoosi-gos” eller nåt annat intelligent, och sedan vända sig till föräldrarna för att fråga “Vad är det för sort?”. Mina bekanta svarade konsekvent att “det är ett barn”. Och det nervösa svaret kom på en sekund “jamen! E det en pojke eller e det en flicka!?”. “Det är ett barn.” svarade mina bekanta igen. Vi människor klarar inte av att relatera till en person om den personen inte har en tydlig könstillhörighet. Vi vet inte hur vi ska agera, vad vi ska säga… Allvarligt, vad spelar det för roll vad ett litet spädbarn har mellan benen för att du ska kunna bete dig som folk?

En liten anekdot från min bögungdom har hängt kvar i mitt huvud sen en blöt natt på Patricia nångång sent 90- eller tidigt 00-tal. Jag festar, jag minglar, jag flirtar, jag skrattar. Träffar kompisar, kompisars kompisar och deras halvbekanta. Vissa kvällar är man liksom kompis med hela världen. Det här utspelade sig på den gamla goda tiden då det gick typ en transa på tio bögar, och de va så snygga, så rappa i käften, och kunde parera sjögången i 12 cm klackar trots (eller tack vare) att de druckit 23 dagens på två timmar. Men nån av mina “nya” bekanta, som jag i ärlighetens namn inte kände alls och sedan inte heller kom att lära känna, störde sig nåt så oerhört på dessa transor. Och när jag frågade varför så var svaret bara “nä usch, dom e äckliga!”. “På vilket sätt?” frågar jag. “Nä fy, jag skulle ALDRIG hoppa i säng med en sån där!” blev svaret. “Och vaffan får dig att tro att nån av dom skulle vilja hoppa i säng med dig då…?” Killen kunde tydligen inte umgås och ha kul med personer som han inte kunde tänka sig att också ha sex med. Och transor var äckliga bara för att han inte tände på dom. “Killar ska vara killar! Annars hade jag ju valt att vara hetero!”. Stackarn! Bryter man mot den stereotypa könsrollen och på nåt sätt agerar könsöverskridande så finns det sååå många – INTE MINST bland bögar! – som inte klarar av det. Är inte straight-acting fenomenet en tydlig kroppslig manifestation av transfobi?

Enligt den engelskspråkiga Wikipedia (transfobi finns inte definierat i den svenskspråkiga versionen) drabbas många transpersoner felaktigt av homofobi: “Many transpeople also experience homophobia from people who incorrectly associate their gender identity with homosexuality.” (http://en.wikipedia.org/wiki/Transphobia) Jag undrar dock om det inte är minst lika vanligt att homosexuella drabbas av transfobi snarare än homofobi. Och jag tror att många, både offer och förövare av både trans- och homofobi inte riktigt vet skillnaden. Mycket av det många ser som homofobi är ju egentligen transfobi. Jaha, so what? kanske du tänker nu. Och visst, handgripliga resultat av bägge dessa fobier är nog lika fula, men jag tror det är viktigt att kunna särskilja dem i syfte att kunna bekämpa dem. Om man inte vet vad det är man vill bekämpa hur ska man då bekämpa det?

Jag har inget färdigt svar på hur homo- och transfobi ska bekämpas. Kunskap och samhällsutveckling? Men jag tror att vi skulle vinna otroligt mycket om vi slutade upp med att se Femininitet, Kvinnlighet, Kvinna som nånting sämre än Maskulinitet, Manlighet, Man.

Mascarafjollan som blir nerslagen på väg hem från krogen, blir han nerslagen för att han blir kär i killar eller för att han ser litegrann ut som en tjej? Och heterobratkillen från stureplan som blir nerslagen för att nån på fyllan tyckt att han såg bögig ut i rosa pikétröja och brunkräm och fixat hår? Sådana “impuls”-brott är ju sällan homofoba, även om båda inblandade tror det. Hade personerna sett tillräckligt manliga ut hade ingen stört sig på deras utseende och gjort kopplingen fjolligt – kvinnligt – bögigt. Nu menar jag verkligen inte att man får skylla sig själv om man är fjolla! För mig är fjollorna kungar! De mest manliga av alla bögar, de med mest mod, karaktär och viljestyrka. De syns, och de ber fan inte om ursäkt eller nåns tillstånd. Snacka om stake! Utan fjollan hade Sverige haft ett homoklimat av typ Iran. När tackade du en fjolla senast?

Jag vet inte hur många gånger jag fått “komplimangen” att jag minsann är ok, det är lugnt att jag är bög “för att jag inte är så där bögig”. Fjollig. Feminin. Och folk är så puckade att de inte fattar varför jag inte blir glad för den kommentaren. Bögar är fjollor, fjolligt är kvinnligt, kvinnliga killar är läskiga. Transfobi. Eller den där gamla vanliga förvåningen “Jaha, jag kunde väl aldrig tro att du va gay!”. Jag kan inte låta bli att varje gång svara “Det är lugnt, jag trodde aldrig att du va straight! Vi kan alla ta fel!”.

_ _ _

Jag vet att jag här så gott som uteslutande snackat om hur transfobi kan drabba homosexuella (män). Jag är medveten om att många transpersoner har många fler, och helt andra, erfarenheter av transfobi. Jag har inte den erfarenheten. Men jag tror många skulle behöva ta del av dessa erfarenheter, även jag, för att känna igen transfobi när vi ser den, inte minst hos oss själva. Kunskap är fan alltid the new black!