Facefuck Facebook

Jag är inte den snabbaste att haka på nya grejer. Inte så att jag inte gillar nya saker, tvärt om, jag är bara långsam i att se poängen med det nya eftersom jag oftast hittat sätt att funka i det som redan finns. Jag är kanske en dålig visionär, att se ett behov av nåt som inte ännu finns. Klädtrender och musik; jag är alltid minst ett halvår efter alla andra. Jag tyckte iPhonen var skitfånig när den kom. Jag var en av de sista som gick från Sylvester till Qruiser. Och jag va väl den sista att börja blogga. Jag är väl bekväm helt enkelt.

Facebook. Oj, jag va verkligen förvånad över hur jäkla stort Facebook blev. Och fortfarande är. Jag var väldigt skeptisk till att gå med där, främst för att jag inte såg ett behov av ännu ett ställe att hålla kontakt med folk man redan har kontakt med, eller att utsätta sig för kontakt med folk man valt att inte umgås med. Hela den här bekräfta eller ignorera vänskaper, det kändes så definitivt, så kallt, så rationellt.

En annan sak jag vände mig emot med Facebook var just fokus på jobb- och studiekontakter. Jag har alltid skiljt på mitt privata jag och mitt jobb-jag, de är inte samma person, och jag har aldrig haft behovet av att nätverka. Cafépersonal är kanske inte de som behöver nätverka sig fram i karriären direkt. Sen har vi ju alla varningar om integritetsintrång, att allt mitt helt plötsligt tillhörde Facebook eller de företag som utvecklar alla dessa fjantiga applikationer.

Nu har jag dock vant mig vid Facebook, och Facebook har nog vant sig lite vid mig (eller såna som mig iaf). De har lagt ner den här nätverksdelen och insett att det är mer än ett jobb- och pluggforum. Det har blivit litet som ett vuxet (nåja!) klotterplank, där folk kan sitta och fördriva arbetstid istället för att jobba. Och allvarligt, visst är det mest trams? Kul trams, men ändå trams.

Och jag har hittat ett par egna användningsområden för Facebook som gjort att jag faktiskt accepterat att Fb har ett existensberättigande. Japp, jag gör skamlöst reklam för min blogg där. Men en av de viktigaste användningsområdena med Facebook för mig är att den (det? vad har Facebook för bestämd artikel?) tjänar som en verifieringsfunktion. Alla dessa ”diskreta” killar som raggar på mig brukar jag fråga om deras Facebook-profil. Qruisers verifiering är ju inte så utbredd, och tilltron till den är väl inte heller den bästa, men Facebook är en sida där folk normalt ska visa upp sin seriösa sida. Nu svarar ju dock 95% av alla dessa ”diskreta” att de inte finns på Facebook (Yeah! Right!), men ändå. Det är ju också en form av verifiering, de har verifierat sig själva som totala fejkare.

Dock har jag iaf ett ordentligt problem med att vistas på Facebook. Det är så totalt könlöst och så sexualbefriat. Nej, jag menar inte alls att Facebook ska vara en porrsite, men det är begränsande att inte kunna vara sitt hela jag där. Jag är faktiskt förvånad över att man kan ange vilket kön man är intresserad av på Facebook. Det verkar vara en redundant info på en sida som så totalt kapat av all annan sexuell identitet.

Jag brukar inte vara så mycket för kompromisser eller någon gyllene medelväg, men i just fallet Facebook och Qruiser är jag det. Jag har tagit på mig uppgiften som mitt kall att få dessa två ytterligheter att närma sig varandra (och kanske nångång också mötas?). Båda dessa skulle bli mycket bättre genom att bli mer personliga och mer sociala. Dock på helt olika sätt. Qruiser skulle må jävligt bra av att bli lite mer som Facebook, mer personligt (i bemärkelsen att man har EN personlig sida knuten till din verkliga identitet) och socialt (i mer än en enbart sexuell kontext), och Facebook skulle bli mycket bättre genom att också bli mer personlig (i betydelsen att man kan vara/visa mer av hela sitt jag) och social (i betydelsen att ge möjlighet att där också lättare kunna lära känna nya människor).

Denna självpåtagna uppgift, att sexualisera Facebook och socialisera Qruiser, är nog en livslång uppgift. För (folk på) varken Facebook eller Qruiser VILL förändras i den riktningen jag önskar. Och för mig personligen så är resultatet hittills negativt. Genom att vara mer personlig på qruiser så skrämmer jag bort folk som jag snackar med då de inte vill vara personliga. Det ska bara vara kuk och knulla, det ska inte vara för intimt [sic!]. Och jag har fått MÅNGA kommentarer på Facebook att jag skriver saker där man inte får skriva. Jag har tillochmed haft ”vänner” på Facebook som plockat bort mig som vän och vid frågan om varför så är svaret att jag skriver för mycket snusk där…

Intressant! Det är ett ensamt jobb att missionera för sexuell frihet. Genom att försöka förmå folk att bejaka sin sexuella sida får jag mindre utlopp för min. Men jag bär mitt martyrskap med stolthet.